Behovet av samtal om hållbarhet

Hållbarhetsfrågan kan inte lösas genom direktiv i ett modernt och demokratiskt samhälle utan är en omställning som kräver de många människornas medverkan, härom verkar alla eniga. Sveriges grundlag (Regeringsformens 1 kap. 2 §.) utgår ifrån att det allmänna ska verka för såväl hållbarhet som delaktighet. Demokratiutredningens betänkande SOU 2000:1. går längre men speglar dessa ambitioner:
– ”Detta innebär att staten och kommunerna generöst måste tillåta eller erbjuda olika former för deltagande som medborgarna uppfattar meningsfulla och effektiva. Inte minst gäller detta när nya samhällsproblem kommer upp på den politiska dagordningen.”
Därför behövs det föras samtal om hållbarhet, ständigt och överallt i samhället .

När FN lanserade sin en global vision för hållbar utveckling konstaterade man:
FN panelen slår fast att ett hållbart samhälle endast kan uppnås när den enskilda människan kan skapa och forma sin egen framtid genom samtal om hållbarhet.”
Den vetenskapliga debatten är motsägelsefull och förvirrande när det gäller frågan om man egentligen kan ”styra” ett komplext socialt system, till exempel ett regionalt innovationssystem. Några rekommendationer från Tillväxtverket och Vinnova är exempelvis:
omforma politikens fokus från generella åtgärder till åtgärder som är specifika för lokala och regionala förhållanden.
– var uppmärksam på och stöd platsbunden kompetens.
var uppmärksam på språkets, begreppens, modellernas, kategoriernas och berättelsernas betydelse.

Regionala utvecklingsprogram handlar inte om ledarskap i vanlig mening utan om komplex social interaktion förstådd som förmåga att som en del av systemet få flera ”governance networks” att samverka.

På jakt efter delaktighet och dialog

I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon mobiliserade ”front-linjen” och delegerade ansvaret för mötet med kunden i ”sanningens ögonblick”. Toyota förändrade spelplanen för bilindustrin genom att involvera alla, på alla nivåer, i ständiga förbättringar, TQM, BPR, Lean mm, exemplen är många.

I USA lanserade Peter Senge begreppet lärande organisation. Synen på förändrings-arbete förändrades. Från att ses på som ett analytiskt problem där enbart ett fåtal insatta kunde bidra till att ses på som ett pedagogiskt problem där alla medarbetare har en roll att fylla. ”Från Ord Till Handling” är en metod för transformation som stödjer det gemensamma lärandet och som ger alla möjligheter att delta i ett förändringsarbete. ”Samtal om Hållbarhet” har rötterna i denna nya syn på ledarskap och medarbetarskap.

Medvetet Ledarskaps domän

Medvetet Ledarskaps domän

Dialogen, samtalet mellan människor, ärkällkoden i denna process. Det är i dialogen som delaktighet uppstår. Det är i dialogen som engagemanget kan få sitt utlopp. Det är i dialogen som samsyn och samarbete uppstår. Det är i dialogen som organisationskulturen formas. Metodologiskt bygger ”Från Ord Till Handling” på en stabil teoretisk plattform som bl. a kommer till uttryck i William Isaacs bok Dialogen och konsten att tänka tillsammans”.

Dialogens olika samtalsrum, från artighet till möjlighet.

Dialogens olika samtalsrum

 

SKL pekar i skriften ”Rent spel” på behovet av, och de svårigheter som är förknippade med, dialog och delaktighet:
Så kallade lärande organisationer är betydelsefulla för att framgångsrikt kunna arbeta med hållbar tillväxt lokalt och regionalt. En lärande organisation är inte ett enhetligt begrepp eller en enhetlig teori, utan snarare ett samlingsnamn för ett antal tankar och erfarenheter som var för sig inte är särskilt nya, men som tillsammans utgör en god utgångspunkt för att samverka kring den form av komplexa frågor som hållbar tillväxt utgör. Det handlar bland annat om att få alla delaktiga genom att arbeta med dialog, att lyssna och vara öppen för andras perspektiv, att ta sig tid att reflektera och att premiera nyfikenhet och ifrågasättande. Problemet är att vi ofta fastnar i vårt eget kunnande och har svårt att ta till oss det systematiska lärandet i organisationen. ”

Vi kan konstatera att ”lärande system” ofta karakteriseras av ett stort gap mellan teori och verklighet. Teorierna är abstrakta, intellektuella, sofistikerade och opersonliga. Verkligheten är oftast intuitiv, ostrukturerad och mycket personlig. Målinriktat lärande förutsetts vara en del av vardagen men blir i praktiken ofta till vardagsfrämmande utbildning. Rätt lärare med rätt budskap vid rätt tillfälle kan uträtta mirakel men steget till ”lärande system” är långt.

I frågor som kräver samsyn, lärande och tillit mellan många olika aktörerna i många olika sammanhang blir dessa verktyg till strategiska hjälpmedel för att uppnå delaktighet, samsyn och inte minst samhandling.

Några exempel på Samtalsledares sammanfattande utvärdering visar på kraften i programmet Samtal om Hållbarhet:

Det har varit en döhäftig säsong, där den oanade dynamiken från grupperna har slagit en med häpnad och förundran.”

”Engagerade deltagare som bär på så mycket kunskap och erfarenheter som så sällan syns i den stora organisationen. Här har de fått en röst och synliggjorts.”

”Vi som samtalsledare har haft förmånen och förtroendet att förvalta deltagarnas synpunkter och reflektioner och se till att de förs fram i processen.”

Läs mer:  från Ord till Handling